Jag vet inte vad jag gör här inne egentligen

Den här bloggen ger mig ångest. När jag läser hur jag mådde förut.

Eller okej. Fortfarande mår.

Att det inte blivit någon skillnad på då och nu.

Att jag fortfarande hatar mig själv. Och mitt liv. Och min kropp.

Jag har inte gjort någonting med mig själv förutom mår dåligt.

Gott nytt år.

Hoppas ni mår bättre än jag gör.

Eller kommer göra nästa år.

(Just nu saknar jag S som jag vet inte vad. Jag saknar allt. Allt jag inte heller fick. Allt jag ville ha. Jag saknar honom.)

Idag har jag haft så många tillfällen att vara glad vid.

Och jag har bara velat gråta. Hela dagen.

Jag har insett att mitt liv kommer förändras så sinnessjukt mycket nu.

Jag ska börja plugga

Jag kommer inte få vara kvar på jobbet jag älskar att hata, eller hatar att älska.

Jag ska inte få träffa mina sötnosar varje dag. Eller höra dem skrika mitt namn.

Jag ska inte längre få rynka näsan åt en äcklig blöja, eller skratta med personalen i personalrummet

Jag ska inte längre få säga "Det där va inte kul" när jag är arg, eller bli glad när de kommer fram och vill kramas.

De kommer glömma bort mig. Jag kommer vara en tjej på en bild. Vars namn inte kommer minnas.

Mina fina ungar. Min fina grupp som jag sett utvecklas så otroligt mycket på den tiden jag varit där.

Mina fina ungar som fyller 3 år nästa år. Och jag kommer inte vara där och fira dem.

Känns som jag ska dö. Usch. Det här är jobbigt ska ni veta. Har lite svårt att sluta gråta just nu.

För det känns helt sjukt. Här kommer alla känslorna på en och samma gång, kan man ju lugnt säga.

Det är så svårt att förklara det här i ord.

Igår var det ett år sen jag fick min psoriasis kollad av en läkare för första gången. Första gången de konstaterade att det var psoriasis. Det var mycket. Det var hemskt. Men jag fick salvor som inte funkade. Fick remiss till hudläkare. Hon fixade det.

Nu är det bara mitt dåliga levene som förstör. Men jag kan inte sluta dricka.

 Längtar redan till fredag och den fyllan. Fan vilken dräggig fylla det ska bli.

Hej

Ville bara tala om att jag lever. Klart jag gör. Ifall någon skulle få för sig att bry sig. Såg att några läser fortfarande. Förstår egentligen inte varför, jag har väl ingenting att ge er? Men ändå glad att någon bryr sig. Eller jag inbillar mig att ni kanske bryr er. Någonstans. Ibland.

Angående livet. Okej. Vad har jag att delge. Vad har hänt sen sist?

Hm. Ingenting. Verkligen ingenting.

Däremot har jag blivit uppraggad TVÅ gånger på krogen med två OLIKA killar som velat dansa med mig. När hände det sist? Typ aldrig? Vad hände lixom? Tråkigt nog vare bara värt att dansa med. Jag menar.. Man behöver ju inte släpa hem något som inte är värt att släpa hem, och ingen av de vare. Men det var kul att dansa.

Jag har gett upp S. I stort sett helt. Han vill inte ha mig. Alls. Han svara inte på sms när jag smsade honom. Vi pratade knappt när vi träffades. Han visade bara sin tatuering och det var det. Sen vet jag att han gick hem till en fjortis den kvällen. Och han har skickat ett hjärta på facebook till en annan tjej. En äldre tjej. Eller hon är ett år äldre än mig, dvs två år äldre än honom.. Plus att han skriver "söt" till en annan fjortis.

JA, ni ser ju. Ingenting som kommer komma tillbaka till gamla tråkiga mig.

Det var väl det. Ska typ åka och köpa julklappar på onsdag. Kul va? Ja. Javisst. Jul snart serni. Bästa.

Jag lovar att bli bättre här! Jag saknar att skriva.