Återigen är det en sån där dag när jag mår riktigt dåligt

Jag vet inte riktigt varför. Eller jag kan komma på många saker. Egentligen.

- Jag ska på släktträff = massa mat =  tjock = äter man för lite börjar de leta efter ätstörningar (pga av tre i släkten som haft anorexi/bulimi)

- Jag saknar att ligga med S. Varje gång jag ser honom, hör att han legat med någon annan så gör det så jävla ont.

- Jag saknar även E. Fast på helt andra sätt. Hatar att vi inte möttes vid ett annat tillfälle i livet. Hatar att han inte kan älska mig.

- Jag har gjort en liten förändring i håret, vilket gör att jag har blivit ännu fulare. Vilket gör att jag bara vill gråta varje gång jag ser mig i spegeln.

- Mamma bråkar med mig hela tiden för att jag är bitchig (för att jag mår dåligt - vilket jag inte kan berätta)

- Pappa har inte tid med mig pga sin "nya" flickvän

Och det värsta av allt att jag har ingen i hela världen att prata med.

Ingen som jag kan vara 100% ärlig med. Och det gör så jävla ont

Inte ens full kunde jag bli i fredags, ville bara bli full så jag kunde däcka

Men nej. Små lullig låg vaken och hatade sig själv hela natten.

Hur fan ska man orka hela livet? Blir det någonsin bättre?