Jag har nyligen fått en ny roll i mitt liv.

Rollen som flickvän.

Kan inte fatta att jag faktiskt träffat någon som tycker om mig minst lika mycket som jag tycker om honom. Jag är däremot så himla rätt att han ska inse att han är bättre än vad jag är. Och att han kan få någon som är mycket snyggare, roligare och smartare. Jag är rädd att han ska inse att det lilla avståndet vi har mellan varandra är för långt. Jag är rädd att han ska inse att jag inte alls är bra för honom. Jag är rädd att han ska lämna mig ensam.

Han har sagt att han är minst lika rädd att öppna sig som jag. För han är rädd att bli sårad. Jag är också rädd att bli sårad. Därför borde vi inte behöva såra varandra. Men jag är ändå rädd. Rädd hela tiden. Orolig. Men han ger mig ingen anledning till det. Jag måste inse att han tycker om mig. Jag måste våga tro. För varför skulle han säga att han är kär i mig, om han inte är det? Varför skulle han kalla mig "sötnos", "fining" osv om han inte ville. Eller att han ska tänka på mig för att få positiva tankar.
 

Jag ville bara tala om att det faktiskt finns någon som tycker om mig.

Antagligen mer än vad jag tycker om mig själv. A <3