jag har aldrig tänkt på det. men jag är utnyttjad. så jävla hårt. av mina egna vänner. jag har inga vänner. fan heller, jag kommer alltid i sista hand. ifall jag inte har något att erbjuda. om jag inte kan sälja sprit, eller fixa en fest i närheten. då är jag ingenting att ha. ingen har ringt mig ikväll. ingen jävel. alla vet att jag inte kan fixa något ikväll.

inte ens jävla mr x har ringt. han har säkert hittat någon jävla fjortis som han kan knulla nu. jag behövs verkligen inte. jag grät fan nyss. ÖVER DET HÄR. jag gråter inte. jag gråter nästan aldrig. nyss grät jag, inte mycket. men ändå. jag känner mig utnyttjad. smutsig. fan. att jag inte kan säga nej till mr x när han ringer är en sak. men att mina vänner inte ens hör av sig, en fredagskväll. det är beviset. fan. jag är så jävla arg på mig själv. jag borde inte få finnas nu. jag borde isolera mig så ska de jävlarna få se hur det är att ALDRIG prata med mig. fuck era "jag älskar dig", fuck er alla. 

jag är så arg. jag är så besviken. och jag blir så trött på den här skiten. att jag inte orkar någonting. att jag inte klarar någonting. fan. jävla piss liv. helt ärligt. jävla klagoblogg. jävla tankar. jävla känslor. jävla "vänner". 

jag känner mig off.

mat idag:

kräm, mjölk, äpple, knäckebröd med smör och leverpastej, vatten, tuggummi, "böngryta", godis.

mer än jag som känner sig misslyckad? jag borde ge upp den här bloggen. jag kommer aldrig kunna gå ner i vikt igen. jag är fet. it's fact. jag får anpassa mig till det. jag får vänja mig att jag inte kommer kunna gå ner i vikt. så ni som såg mig som inspiration - förlåt mig, men jag ger upp. det här är slutet av min vikt nedgång. viljan finns inte längre. jag är för värdelös.