inte en bra dag.

men vadå, man kan inte ha ett bra liv

man måste må dåligt för att förstå att det blir bättre.

Hur mår ni, mina kära som fortfarande läser? <3

64.9

det är lite positivt iallfall, eftersom dagen redan suger getballe.

jag orkar inte. jag är så jävla trött på allt

hur ska man orka med allt?

jag kan inte hjälpa någon för att jag är meningslös

och kan jag inte hjälpa någon kan jag inte begära att få hjälp

jag vill inte tygna alla med mina problem

den här jväla bloggen har bara blivit en gnäll blogg

om hur jävla dåligt jag mår. men jag vet inte vem jag ska prata med

ingen verkar ju fatta ändå, även om jag berättar små hintar

hur vet jag att jag kan lita på den som orkar lyssna?

personen kan säkert inte hjälpa mig ändå, säger bara att de förstår.

jag vet att jag borde vara tacksam för det jag har

men när man känner såhär är man inte tacksam för någonting

jag antar att någon av er förstår själva känslan att vara likgiltig?

orkar ingenting, orkar inte ens känna längre.

så jävla trött både fysiskt och psykiskt. så jävla less på allt

såna här dagar borde försvinna. borde man få radera.

shit, jag saknar mr x. så jävla mycket. jag vet att jag kan ringa

men jag vågar inte när jag mår såhär. tänk om jag säger saker jag ångrar?

jag kan inte förklara. jag tycker om honom så otroligt mycket.

mer än alla andra killar jag träffat - tillsammans. han är något.. speciellt.

får mig att må bra, får mig att känna mig trygg. jag önskar..

att han skulle ringa nu, fråga om han får komma över en liten stund.

även om han bara vill ha sex. jag kan göra det, för att få träffa honom

vara nära en liten stund. bara.. känna tryggheten.

men han kommer inte ringa. det vet jag. vågar jag ringa?

ringa och säga att jag behöver honom. ringa och säga att jag är svag?

knappast. jag är inte svag så någon ser. jag kan inte det.

bara här, vågar jag erkänna. jag är svagast i världen. jag är så jävla svag.

"everything works in your arms"

Jag har inte vägt mig sen i måndags

jag har ätit alldeles för mycket skit (ovanligt?)

tänkt jätte mycket fula tankar

jag tror inte jag har något självförtroende

jag kan verkligen ingenting. är inte bra på nåt.

det enda jag kan är att vara ful och tjock.

Start på mitt nya liv:

Morgonvikt: 65.0

25 minuters promenad

och en massa mat, tyvärr.

Ville bara säga: Lis är back on track.

jag vill dö nu

65.0 imorse

allting är bara fel. jag förstår inte vad jag gör för fel

varför räcker jag inte till med den jag är?

varför måste folk alltid begära lite mer?

varför måste mr x vara så jävla bra ibland,

och i nästa sekund kalla mig fittig och anklaga mig för diverse.

pinsamt. att han finns kvar. jag vill inte. jag orkar inte.

jag är så jävla fet. vill bara skära bort allt.

och det är mitt eget fel. det är det värsta.

allt jag trycker i mig. och utan att göra någonting

jag är äcklig. så jävla fucking äcklig.

det bästa vore att skjuta mig.

64.9

tur att jag inte gått upp iallafall. hm. jag vet inte. hela livet känns lixom upp och ner. det är så mycket som har hänt på så kort tid. och hur ska jag kunna ge hjälp när jag har mina egna problem med mina egna känslor, min egna kamp?

jag känner att jag räcker inte till. jag kan inte hjälpa både mig själv och mina vänner som mår dåligt pga diverse saker. men jag måste. måste hjälpa dem. jag får vänta. spara skiten ett tag till. varför resonerar man alltid så?

varför vill man alla runt omkring en ska må bra men en själv skiter man helt i?

64,9

det går inte bra för mig..