Jag vill bara skrika "Dra åt helvete" till hela världen.

Jag längtar redan till fredag.

Då kan jag dricka sprit till jag däckar.

Dö. Jag hatar allt.

Min äckliga "hudsjukdom" (som inte klassas som sjukdom - men jag tänker fortfarande göra det) är bra. Egentligen. Men jag hatar att jag inte kan ha vilka kläder jag vill bara för att jag vill dölja mina armbågar.

Ligger seriöst i sängen och gråter.

IGEN.

När fan ska jag sluta tycka synd om mig själv?

Sluta tycka synd om mig själv och sluta trycka i mig massa kalorier.

Som jag inte behöver.

DRA ÅT HELVETE LIS! du suger.

Nä, juste. Ingen vill ha dig. Så du får inte ens suga.

Är så trött på Sverige

eller är det Sverige, eller är det människorna, vädret, rutinerna?

Jag vill inte göra någonting för jag vet att imorgon är allt precis som vanligt. Det är måndag vilket betyder jobb, det betyder att gå runt som en zombie och ta hand om massa 2åringar som springer runt (vilket jag egentligen gillar) och vara irriterad på att jag har arbetskamrater som är seriöst dumma i huvudet.

Jag vill komma någonstans med mitt liv. Jag är trött på att bara stå stilla, som jag gör nu. 14 år i huvudet, 20 år på pappret. Hur kommer man framåt? Jag lider av en lätt 20års kris. Jag har nog haft alla års kriser man kan ha fram till 20års åldern. Jag minns speciellt en kris jag hade. 9 års krisen. Jag grät mig till sömns dagen innan min födelsedag. Jag ville inte bli två siffrig. Jag mådde seriöst dåligt över det. Det var sista dagen som jag skulle räknas som liten.

Nu 20års krisen när jag inte vet vart jag är påväg, vart jag vill komma, hur jag ska komma dit och hur jag ska orka komma dit.

I will never regret you or say that I wish I'd never met you

because once up on a time you were everything I needed

Jag kan inte få bort bilden från mitt huvud.

Hur han sitter brevid den där tjejen med armen runt hennes axlar, vänder sig om och tittar på mig och ler. Jag ser att tjejen han raggade på förut sitter vid bordet brevid honom, framför mitt. Men det är inte hon som han är med. Känner inte igen tjejen han är med. Blond är det enda jag minns. Och hur han håller runt hennes midja när de går ut för att röka. När de står och pratar med hennes kompis och hon håller handen på hans höft.

Jävla cp S.

Ring inte mitt i natten och vill komma hit när du sen ska ragga upp en ful fjortis framför mig. För tro mig - hon var inte snygg. Och absolut inte smalare än mig. Det var roligt. Om han ändå skulle ragga upp någon som inte var jag kunde han väl ändå raggat upp någon snygging. Så det hade varit värt det. Jag är inte värd att vara med längre. Jag är gammal vara. Ingenting att ha. Och nu kommer jag alltid ha den där bilden i huvudet - hur ska jag kunna va med honom igen? Eller vänta? Hur ska jag? Jag kommer ändå aldrig. Så vem bryr sig?

Det bästa va när han stod och hängde brevid mig och BV. skrattade. skojade. och jag TROR att han även tog mig på rumpan en gång - men vad spelar det för roll?