En månad har jag kallats flickvän.
Idag har jag varit din i en månad.

Jag minns det fortfarande som igår. Både när vi träffades, när du sa att du tycker om mig, när du ringde och sa att du var kär i mig. Det känns som igår du skickade förfrågan om ett förhållande på facebook. Även fast jag redan visste att det var vi så kändes detta som ett stort steg. Detta steg. Detta steg att bli officiella inför alla.

Saknanden att inte få se dig varje dag gör fysiskt ont. Det skär i hjärtat när jag vet att du inte mår bra på nätterna. Jag önskar jag kunde göra något för att få bort allt ont som har hänt dig. Jag har aldrig känt såhär förut. Hur det seriöst fysiskt drar åt i hjärtat så fort du skriver "ångest".

Jag vet att jag sagt förut att jag nog aldrig känt såhär, men jag har ALDRIG känt såhär mycket för en annan människa. Jag har aldrig litat på en människa så mycket som jag gör nu. Jag har aldrig varit så rädd att en person ska försvinna som jag är efter jag träffat dig. Vi är båda skadade på olika sätt, vi har vart med om mycket lika och mycket olika saker. Vi är båda fortfarande rädda.

Men om jag fick dig att förstå att jag aldrig kommer försvinna, att jag vill vara din föralltid. Jag vill se oss fira 1 år, jag vill se oss flytta in i en lägenhet tillsammans, jag vill se oss som föräldrar, jag vill se en framtid med dig. Det kanske är tidigt, men jag vill. Jag vill så otroligt mycket.. Du betyder så sjukt mycket för mig. Och jag kan inte ens tänka mig en framtid utan dig.

Du fanns inte med förut. Men du förtjänar mer än den jag var förut. 

Men Du är min framtid.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sist jag skrev så berättade jag att jag nyligen fått veta att en släkting var döende i en sjukdom. En person som alltid varit en stor del av mitt liv och min uppväxt. En perso som alltid stöttat mig.   På lördag är det en vecka sen hon gick bor...

Godkväll Update sen senast: Fyllt 25, flyttat hemifrån. Det var det.   Alltså jag visste ju att den här dagen skulle komma. När jag skulle inse att jag inte betyder någonting för A. Det är klart jag visste att dagen skulle komma. Men någonstans...

Senaste gången jag skrev var den 13 maj 2015 Nu är det den 16 januari 2016   Jag trodde ingen läste det jag skrev, men ändå har jag fått två kommentarer om varför jag inte skriver. Svaret är egentligen simpelt. Jag har inte haft något att skr...

Suttit i snart två timmar i soffan utan att ta tag i mitt livDet är ju knappast så att jag inte har någonting att göra nu Jag har bara ingen lust   Ingen motivation. Ingen inspiration.   Borde skriva klart diskussionsdelen i min c-uppsats, ...

  Jag är inte perfekt. Jag är egentligen rätt normal. tror jag. Jag har tidigare under min tid på den här bloggen ändrat väldigt mycket på min historia. Inte om det jag vart med om eller hur jag känt, utan snarare namn och släktrelationer oftast....