Jag har ju en regel att aldrig bli kär. Det är den viktigaste och jobbigaste regeln jag har i mitt liv. Däremot har jag väldigt lätt att fastna för folk. För personer som säger fina saker. Även om det bara är småsaker. Det spelar ingen roll. Bara själva grejen. Jag behöver det. Jag fastnar för det.

Det värsta är att jag, som inte anser mig vara svartsjuk, blir ju egentligen extremt svartsjuk. Ta den här pojken (P) jag träffat nu. Träffade ju honom första gången för exakt en månad sen nästan. Eller fredagen den 13 april. Då var vi hemma hos en kompis och hade en slags hemmafest. Full som ett as var jag. Länge sen jag var så full. Hela rummet snurrade. Sen hamnade jag i en säng med P. Pussades och myste (inget innanför kläderna - kom igen, vi låg i min kompis säng. Lite respekt!).

Summan av kardemumman var att vi sov tillsammans fredagen efter. Och fredagen efter det. Och nu i fredags med. Och då hade vi sex för första gången. Och här kommer det "roliga".

Minns ni att jag hade sex i januari? Ja, det var ju senast innan P. Det gick ju inte så bra då eftersom den killen kom alldeles för fort. Ja, precis sådär innan vi knappt börjat. Sen nu i fredags. Jo vad händer? Exakt samma sak!

Alltså visst. Vi hade ett bra långt förspel, så jag förlåter honom för det. Det är okej. Men sen när vi skulle ha sex igen så händer det IGEN. Förstår ni? Det här är alltså tre sexakter och under ALLA kommer killen för tidigt. Två olika killar. Två olika tillfällen. Men ändå samma sak.

Snacka om självförtroende-down. Det måste ju vara mitt fel. Alltså det låter ju som att jag borde ta det som en komplimang och ba "yey, han kom". Men så fort? Alltså jag dömer inte honom (eller dem.) för det händer alla. Men kan man ha sån otur att man träffar TVÅ killar där det händer samma sak? Det är en fucking förbannelse. Nu kommer jag aldrig mer få ha riktigt sex igen.

Btw så dissade jag S förra helgen pga P. Sjukt. Ångrade mig nästan lite. Men P är fin. Även fast det aldrig kommer bli något mer. Och det suger. För jag VILL vara kär, även fast jag lovat mig själv att aldrig bli kär. För blir man kär blir man sårad. Jag vill aldrig bli sårad. Thats it.

Förlåt för långt uppehåll. Glömmer bort ibland att jag mår dåligt. Och det känns bra.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sist jag skrev så berättade jag att jag nyligen fått veta att en släkting var döende i en sjukdom. En person som alltid varit en stor del av mitt liv och min uppväxt. En perso som alltid stöttat mig.   På lördag är det en vecka sen hon gick bor...

Godkväll Update sen senast: Fyllt 25, flyttat hemifrån. Det var det.   Alltså jag visste ju att den här dagen skulle komma. När jag skulle inse att jag inte betyder någonting för A. Det är klart jag visste att dagen skulle komma. Men någonstans...

Senaste gången jag skrev var den 13 maj 2015 Nu är det den 16 januari 2016   Jag trodde ingen läste det jag skrev, men ändå har jag fått två kommentarer om varför jag inte skriver. Svaret är egentligen simpelt. Jag har inte haft något att skr...

Suttit i snart två timmar i soffan utan att ta tag i mitt livDet är ju knappast så att jag inte har någonting att göra nu Jag har bara ingen lust   Ingen motivation. Ingen inspiration.   Borde skriva klart diskussionsdelen i min c-uppsats, ...

  Jag är inte perfekt. Jag är egentligen rätt normal. tror jag. Jag har tidigare under min tid på den här bloggen ändrat väldigt mycket på min historia. Inte om det jag vart med om eller hur jag känt, utan snarare namn och släktrelationer oftast....