ibland hatar jag min bästa vän

inte för att hon är sötare än mig. inte för att hon är mer omtänksam. ingenting sånt.

utan för att hon ofta påpekar saker som sårar. ni kanske minns när jag gnällde över E och hon sa att jag borde tänka på vad jag säger eftersom jag förstör hennes dag med mitt gnäll? jag minns det. det gör fortfarande ont när jag tänker på det. för det sårade mig. jag menar, om jag inte kan "gnälla" hos mina vänner när jag mår dåligt - vart fan ska jag vända mig då? (därav bloggen, fast det vet ni kanske..)

nu blev det så igen. en tjej i våran närhet har tagit körkort. jag skojade och kallade henne bitch till min bästa vän och hennes svar blev:

det är himla ofta du gnäller över att folk tagit körkort och blir glad när folk misslyckas.

OBSERVERA, det här är första gången jag "gnällt" över att någon tagit körkort. Och ja, jag är avundsjuk på de som får sitt körkort betalt av sina föräldrar eller andra släktingar, för jag VET att det aldrig kommer hända mig. Jag kommer få arbeta ihop pengar om jag vill ha körkort, eftersom vi inte har det så gott ställt så vi kan slänga ut så mycket pengar för ett körkort. Så JA, jag är avundsjuk.

Och den ENDA gången jag blivit glad att någon misslyckats är min fd vän, en annan vän som jag inte längre har kvar för att hon ville inte ha mig som vän mer och då slapp hon. hon misslyckades. och jag vet inte, det kändes bra. det kändes som hon fick tillbaka för att hon sårade mig. det kändes som rätt åt henne. karma eller något.

det här kanske låter som en liten sak, men när min bästa vän säger sådär, påpekar saker så gör det ont. men jag ska sluta säga vad jag tänker. jag ska sluta känna. jag ska sluta prata. jag ska bli apatisk. för då kommer jag iallall inte göra något fel. jag ska låsa in mig och aldrig mer prata med någon. skulle det vara bättre eller? sen har jag kompisar som tjatar om att jag borde skaffa blogg. och jag skrattar bara och säger att det är mainstream, fast egentligen vill jag bara säga: fine. här har ni min bloggadress. nöjda? 

men det kommer jag aldrig att göra. för ni är de enda som vet om den. ni vet inte vem jag är, men ni vet mer om mig än vad mina närmsta gör just nu. och jag är glad att jag har den här bloggen. för  vad hade jag annars gjort med alla känslor? alla tankar? allt gnäll? förlåt för att jag gnäller,  men det här är allt jag har.

långhelgen har varit underbar och idag har jag haft en riktigt jätte bra dag.

nu mår jag skit igen

Ni vet ju att jag länge haft en känsla av en klump i magen som gör att jag mår dåligt. Det är skitjobbigt, den där klumpen som ligger och gör att man oroar sig, att man känner sig ful, fet, värdelös. Allt. Att jag inte har någon eller någonting.

Men just nu känns det som klumpen håller på att lösas upp. Den håller på att försvinna. Jag vaknade inte upp imorse och kände hur värdelös jag är utan snarare att det kommer bli en bra dag. Det kändes konstigt, men samtidigt så himla bra. Det kändes bra. Visst har jag inte allt i världen, men just nu har jag fantastiskt underbara vänner som jag umgås med. Skolan går skit och jag saknar att ha någon brevid mig i sängen, men just nu känns livet rätt bra ändå. Solen skiner.

Nu är det 20 dagar tills jag tar studenten, och den gamla klumpen har fått sällskap av en annan klump. Inte som förstör mitt självförtroende, utan som frågar mig själv "vafan ska du göra nu efter studenten Lis?" Jag har inget jobb, jag har inte sökt till någon skola.

Vafan ska jag göra?

Okej.... Jag erkänner. Jag åt ben&jerry's, chips, choklad och drack cola igår. Det är dåligt. Det suger. Jag har ingen karaktär. Men jag tror min våg spelade mig ett litet spratt igår morse, det måste stått något annat än det jag såg, haha.

Nu ska jag ut och promenera.

Morgonvikt: 61.5kg

Morgonvikt: 60.8 kg.

VA?! hur gick det till? Det måste vara för att jag ska komma in i "den veckan". Men jag klagar inte. Synd att det inte syns bara, haha. Men jag har inte hetsat än på ett tag. Jag har ätit godis, och onyttigt. Men inte hetsat. Kontrollerat. Jag tycker det är värt en applåd (applåderar åt mig själv)

Annars då? Längtar tills den här dagen är över så jag har långhelg så jag kan plugga. Måste satsa lite i skolan nu, för.. Jag menar.. Det här är sista dagarna innan studenten, jag måste gå ut med bra betyg. Och det gör jag inte om jag fortsätter nu. Nu ska jag visa dem att jag kan igen!

varje gång jag står på en tågperrong (vilket är typ varje dag) så får jag en impuls av att jag bara ska ta ett steg framåt. ett litet steg ner på tågspåret. precis när tåget kommer. hur skulle folk reagera? hur skulle det kännas? skulle någon bry sig?

.. nu kommer jag aldrig att göra det, för jag är för feg. men varje gång jag ser tåget komma så undrar jag om någon skulle bry sig.

igår var det nog första gången på hela året som jag INTE var godissugen. det kändes bra. gårdagen gick rätt bra, jag promenerade, åt inte direkt mycket. bra start så att säga! det är 25 dagar tills jag tar studenten, och jag har inte hittat en klänning? det suger. men jag vågar inte testa. för jag är för fet. usch. men snart är det väl dags att hitta en.

hursomhelst hamnade morgonvikten på 61.5 kg. Och ner ska det! (Första målet är 60kg)