Så ser det ut. Så ser jag ut när jag ligger ner.
Bilderna är tagna inatt. Och ja, det är förjävla äckligt
Se det som.. reverse thinspo, eller något.

Förlåt för det tråkiga överlånga nattinlägget. Det var bara väldigt jobbigt. Tänka på allt. Att inse saker som jag måste förändra. Men det känns  bättre nu om jag får säga det själv. Imponerad över att någon orkade läsa det, och tack för kommentaren.

Godmorgon förresten. Har varit halvvaken sen klockan sex, men det är först nu jag orkat skriva. Skolan blev det som sagt inte, ska åka och spendera lite pengar istället med min Bästa vän. Känns som det är mer tid med henne som behövs nu. Och det är fredag.

Ska inte träffa henne förrän 14 så jag ska snart gå upp och cykla lite tror jag. :) Morgonvikten chockade mig regält! 60.8 kg! Nu är jag 0.8 från mitt första delmål. Det är super. Då kanske jag är nere på 5* innan jag träffar E igen. Det gillas. Mycket. Förstår inte hur det gått till dock. Men det gillas. Oavsett hur.

För ett år sedan exakt vägde jag 62.8 kg idag.

varning för överdrivet långt deppigt nattinlägg.

Just nu känns sängen stor

alldeles för stor för att vara ensam

hjärtat dunkar hårdare än vanligt

tankarna snurrar runt

jag kan inte sova

jag tänker på allt, allt med livet

jag har byggt om en fantastivärld krig E, det är fel och får mig att hoppas. vad händer när jag inser att världen inte är så fantastisk? att E är mänsklig och att han också kommer göra fel? Att han kanske inte alls tänker på mig lika mycket som jag tänker på honom.

varför gör jag alltid såhär? varför är jag alltid i behov av att räddas, och tror att någon kan rädda mig. det är ingen som kan rädda mig. bara jag själv. jag måste sluta ge ansvaret till någon annan och ta på mig ansvaret för allt jag gör och mina beslut. Det är MITT problem. bara jag som kan lösa det.

att lita på en ny person kommer betyda att jag måste vara rädd, ännu en gång, att lita på någon. att vara rädd att bli sårad. det betyder att jag kommer måsta öppna mig. jag vet inte om jag klarar det. ju fler man öppnar sig för desto mer blir man sårad. cuz' people ALWAYS leave. det spelar ingen roll om man vill eller inte. det finns ingen som stannar föralltid.

jag tror att fantasibilden av E är pga att jag behöver någon. någon som kan säga att jag är fin, oavsett hur jag ser ut. jag vill ha någon som bryr sig, och har tid med mig när jag inte orkar med mig själv. jag vill ha någon som kan få mig att le. få mig att må bra.

men i slutändan handlar det om mig själv. jag måste göra mig själv lycklig. problemet är bara att jag inte vet hur jag ska få mig själv lycklig? hur kan man göra sig själv nöjd med det man har, när man vet att man kan få bättre?

just nu är det så mycket som händer psykiskt, att jag inte vet vart jag ska ta vägen. visst, jag öppnar mig för mina vänner, men de kan aldrig riktigt förstå. här öppnar jag också mig, men det är bara för att jag måste få ut allt. jag klarar inte av det annars. jag går som en tickande bomb. alla vet att bomber exploderar till slut. jag är rädd för att explodera. på fel plats. på fel tidpunkt.

jag behöver någonting som kan få mig på andra tankar, som kan få mig glad. även om det bara är för en liten stund. så behöver jag något. eller någon som kan få mig att glömma alla problem, och bara leva. leva utan att behöva kämpa. jag är så trött på att kämpa och inte får några resultat.

just nu ligger jag och lyssnar på Alicia Keys - try sleeping with a broken heart, och jag borde sova. det är skola imorgon. men jag vet att jag inte kommer komma dit. för jag orkar inte. jag orkar inte gå runt och leka glad. även fast jag vill vara sysselsatt.

jag var nyss uppe och vägde mig. 61.4 kg. Precis som sista morgonvikten. det här är rätt konstigt. jag går ner i vikt, utan att göra någonting. kroppen är väl trött på att vara fet och gör det själv nu. nej, men jag vet inte. antagligen för att jag tappat matlusten ganska regält. jag vet inte. jag är så trött på allting just nu.

jag vill bara härifrån. jag vill bort från mitt liv. bort från mina tankar.

men mest av allt vill jag egentligen sova nu. men det går inte.

det är nu man borde ha lite sömnpiller hemma. men ja, det finns inga.

man måste ta dagen som den kommer, kämpa mot alla odds.