Jaha. Då var jag hemma en natt.

Eller jag ska vara hemma inatt.

Sen drar jag utomlands i en vecka

Vikten är åt helvete, 62+. Men det är inte därför jag skriver.

Jag har precis insett att jag är världens sämsta kompis. Alltså VÄRLDENS sämsta. Min kompis ringde här för ett tag sen och var helt förstörd och behövde råd. Råd som en vän borde kunna ge sin vän. Och där sitter jag. Alldeles tyst i telefon och kan inte säga mer än: ehm.. ja..

En vän ska kunna hjälpa. Det är vad det handlar om. Att kunna ge och ta. Just nu varken ger eller tar jag. Betyder det att jag inte är en vän då? Vänner borde kunna säga något när den andra gråter. Jag VILLE få fram något bra att säga, men det gick inte. Jag blev handlingsförlamad. Jag blev sämst. Sämre än jag brukar.

Ja nu vet ni. Mig går det inte att lita på när man är ledsen. Jag suger. Jag är ingen bra vän. Jag vill inte leva, men jag vill inte heller dö.