Jag seriöst hatar människor som måste va tillsammans med någon. Alltså måste, för annars kan man inte vara lycklig. Som är kvar i förhållanden som egentligen bryter ner en BARA för att man SKA ha ett förhållande. Det spelar egentligen roll med vem eller hur.. bara en person.

Jag har en vän som verkligen är så. Sen jag lärde känna henne har hon haft minst 2 riktigt seriösa förhållanden och däremellan haft någon annan som varit mer än KK men mindre än pojkvän. Hur man nu kan få ihop det. Jag har funnits där och hjälpt henne när det gått dåligt, när den förra pojkvännen dumpade henne, när hennes plika KK-pojkvän dissat henne och nu när det gått dåligt med den nuvarande.

Men jag då? Vad får jag för det? Jag fick veta NU att hon fått ett nytt jobb. Vilket jag inte ens visste att hon sökt, bara att hon funderade på det. Hon var en av de första (Förutom mamma och BV då) som jag smsade och berättade om att jag sökt till universitet nu (Det har jag inte berättat - men det har jag! Wish me good luck!)

Det värsta är inte att hon inte berättade det förrän nu utan att jag VET att hennes pojkvän vetat hela tiden, men hon har STRUNTAT i att berätta för mig?

Men vem bryr sig, vem är jag egentligen? En vän som alltid stannat kvar är väl inget att ha?

 

LP

10 oktober 2011 18:14

Gud vad jag känner igen mig. Jag är så trött på mänskligheten och de såkallade "kompisarna" man har. Min bästa vän har totalsvikit mig nu och jag vet inte längre om hon är värd att kallas vän längre. Trampar, stampar och sparkar på mig som ligger ned och skiter i vilket. Hon har totalförändrats och blivit någonting jag inte vill ha att göra med. Dagligen får jag höra hur dålig hon tycker att jag är, jag som bara (som du skrev) funnits där och älskat henne med hela mitt hjärta. Folk suger. Världen suger. Att lita på folk, suger. För man blir alltid sviken i slutänden ändå, trots att man aldrig trott det.

Bara.. USCH på allt.
Utom dig. För jag vet att du är bra. Ta inte åt dig av andra eller tro att det är dig det är fel på, just don't.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sist jag skrev så berättade jag att jag nyligen fått veta att en släkting var döende i en sjukdom. En person som alltid varit en stor del av mitt liv och min uppväxt. En perso som alltid stöttat mig.   På lördag är det en vecka sen hon gick bor...

Godkväll Update sen senast: Fyllt 25, flyttat hemifrån. Det var det.   Alltså jag visste ju att den här dagen skulle komma. När jag skulle inse att jag inte betyder någonting för A. Det är klart jag visste att dagen skulle komma. Men någonstans...

Senaste gången jag skrev var den 13 maj 2015 Nu är det den 16 januari 2016   Jag trodde ingen läste det jag skrev, men ändå har jag fått två kommentarer om varför jag inte skriver. Svaret är egentligen simpelt. Jag har inte haft något att skr...

Suttit i snart två timmar i soffan utan att ta tag i mitt livDet är ju knappast så att jag inte har någonting att göra nu Jag har bara ingen lust   Ingen motivation. Ingen inspiration.   Borde skriva klart diskussionsdelen i min c-uppsats, ...

  Jag är inte perfekt. Jag är egentligen rätt normal. tror jag. Jag har tidigare under min tid på den här bloggen ändrat väldigt mycket på min historia. Inte om det jag vart med om eller hur jag känt, utan snarare namn och släktrelationer oftast....