långt inlägg. igen. men jag måste skriva. lätta på trycket. det gör så ont när man inser
  

ikväll är jag ensam. riktigt ensam. det känns i hjärtat. för allting känns så långsamt. allt känns extra tomt. det brukar vara tomt när jag inte är ensam med, men just nu är det tomt. klockan är inte ens mycket men trots det känner jag ingenting och jag känner allt. allt på samma gång.

tankarna slåss med varandra. och ännu en gång sitter jag här och förstår inte hur jag kunde ens tro att E tyckte om mig. jag förstår inte hur jag kunde ens få för mig att en sån fin kille skulle orka lägga ner energi på en sån som mig. jag ville väl att han skulle vara den som räddar mig. han som drar upp mig från skiten. får mig att bli lite hög på kärlek. få mig att känna lite mer än ingenting. bara någonting. en liten känsla. jag trodde han kunde göra det. 

men varför skulle HAN vilja ha mig? han är säkert 10 gånger snyggare än Mr X och han vill inte heller ha mig. jag passar inte för någon. Mr X sa till mig att han inte ville ha mig för att om han skulle träffa en snyggare person så ville han inte behöva såra mig.

alltså alla ord om hur fin jag är var bara bullshit, det visste jag redan men när han sa det så förstod jag verkligen att jag inte passar för någon. jag förstår inte vad jag har gjort för fel. jag trodde att om man lärde känna mig så skulle personen förstå att jag är bra, men det har visat sig att det inte är så.

jag är inte flickvänsmatrial. jag är bara jag. jag är allas vän. men aldrig flickvän. jag fick vara "bror" och tillhöra ett gäng ett tag. nu får jag inte ens det. nu är jag ingenting förutom vännen. det gör ont. ont att veta att ingen vill ha mig på något annat sätt än som en vän.

men jag lurar mig själv varje gång när jag pratar med en kille. jag tror alltid att han ska rädda mig. göra livet lite bättre. lite fina ord och jag är fast. intresserad. inte kär. intresserad. vill ha mer. jag bara längtar att få höra smeknamn som sötnos. jag törstar efter att få höra det. men när de lärt känna mig slutar smeknamnet komma för då är jag inte värd dem längre.

jag är inte värd det. här kommer det igen. förstår inte varför jag alltid längtar efter att få höra det. när jag vet att det bara är lögner. bara jävla lögner. varför lyssnar jag? varför förstår jag inte? jag är vännen. ingenting annat. det gör ont. men det är lättare att inse det nu, än senare.

så glöm E, glöm Mr X. glöm alla jävlar killar. never the bride, always the bridesmade.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sist jag skrev så berättade jag att jag nyligen fått veta att en släkting var döende i en sjukdom. En person som alltid varit en stor del av mitt liv och min uppväxt. En perso som alltid stöttat mig.   På lördag är det en vecka sen hon gick bor...

Godkväll Update sen senast: Fyllt 25, flyttat hemifrån. Det var det.   Alltså jag visste ju att den här dagen skulle komma. När jag skulle inse att jag inte betyder någonting för A. Det är klart jag visste att dagen skulle komma. Men någonstans...

Senaste gången jag skrev var den 13 maj 2015 Nu är det den 16 januari 2016   Jag trodde ingen läste det jag skrev, men ändå har jag fått två kommentarer om varför jag inte skriver. Svaret är egentligen simpelt. Jag har inte haft något att skr...

Suttit i snart två timmar i soffan utan att ta tag i mitt livDet är ju knappast så att jag inte har någonting att göra nu Jag har bara ingen lust   Ingen motivation. Ingen inspiration.   Borde skriva klart diskussionsdelen i min c-uppsats, ...

  Jag är inte perfekt. Jag är egentligen rätt normal. tror jag. Jag har tidigare under min tid på den här bloggen ändrat väldigt mycket på min historia. Inte om det jag vart med om eller hur jag känt, utan snarare namn och släktrelationer oftast....