Morgonvikt: 62.3kg

Jag ligger i min säng, stirrar på min studentskylt. Har jag verkligen tagit studenten? Börjar inte skolan snart? Är det verkligen sant? Jag vet inte om jag tror på det. Tittar på bilderna från studenten. Är det jag? Det var så länge sen, men ändå så nära.

Jag har ingen kraft att stiga upp. Jag vill ligga här hela dagen och ruttna. Men nej, jag får inte. Mitt liv är inte slut. Inte än. Det är bara jag som kan göra det bättre. Det är bara jag som kan gå vidare. Well, jag har ingen ork egentligen. Jag är bara 19 år, snart 20. Då måste jag ha ett liv. Vid årsskiftet ska jag ha nått en vikt jag är nöjd med. Jag ska börja mitt år som 20 åring nöjd. Därför är det dags att börja. Jag har 12.3 kg minst att gå ner. För att nå mitt mål. Okej, kanske inte vid årsskiftet. Men jag ska vara på 5* något iallafall. I WILL. I CAN. Alla kan, bara man vill.

Tack för kommentarerna. Det är alltid lika kul att logga in och se fina kommentarer. Tack för att ni bryr er <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sist jag skrev så berättade jag att jag nyligen fått veta att en släkting var döende i en sjukdom. En person som alltid varit en stor del av mitt liv och min uppväxt. En perso som alltid stöttat mig.   På lördag är det en vecka sen hon gick bor...

Godkväll Update sen senast: Fyllt 25, flyttat hemifrån. Det var det.   Alltså jag visste ju att den här dagen skulle komma. När jag skulle inse att jag inte betyder någonting för A. Det är klart jag visste att dagen skulle komma. Men någonstans...

Senaste gången jag skrev var den 13 maj 2015 Nu är det den 16 januari 2016   Jag trodde ingen läste det jag skrev, men ändå har jag fått två kommentarer om varför jag inte skriver. Svaret är egentligen simpelt. Jag har inte haft något att skr...

Suttit i snart två timmar i soffan utan att ta tag i mitt livDet är ju knappast så att jag inte har någonting att göra nu Jag har bara ingen lust   Ingen motivation. Ingen inspiration.   Borde skriva klart diskussionsdelen i min c-uppsats, ...

  Jag är inte perfekt. Jag är egentligen rätt normal. tror jag. Jag har tidigare under min tid på den här bloggen ändrat väldigt mycket på min historia. Inte om det jag vart med om eller hur jag känt, utan snarare namn och släktrelationer oftast....