Ett år sen hans vän dog idag

Va tvungen att smsa honom, men bad honom att inte svara

Min magkänsla sa att jag borde göra det, så jag gjorde.

Egentligen var det väl fel av mig, men det är ju bara för mig det gör ont

Nu är jag jättenervös över att han ska svara, för jag vet inte hur jag reagerar.

Har raderat alla bilder idag. Ingenting betyder ändå någonting längre

Jag kan fortfarande inte förstå vad det är som har hänt 

och så länge jag inte kan göra det så antar jag att jag inte ens är på väg att gå vidare

och så länge jag inte kan göra det så antar jag att jag inte kan bara vara vän

Mina vänner säger att jag är stark, att jag är duktig.

Jag känner mig inte ens i närheten av någonting av det. 

Orkade knappt gå upp ur sängen imorse.

Tårarna bara forsar.  Har fått utslag runt ögonen idag för att jag gråtit så mycket.
Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Orkar ingenting.

Tankarna snurrar fortfarande om vad JAG gjort fel, om det är mitt fel att det är som det är

Att det är mitt fel att han inte vill vara med mig. Att det är mitt fel. Att jag inte är värd att älska.

För om jag var värd det, varför är det aldrig någon som älskar mig isåfall? Vissa är kanske bara är oälskade.

Jag kan fortfarande inte sluta tänka på vad han gör, vem han är med, vad han pratar om.

Jag har ju förfan inte släppt en enda grej om honom. Jag gör bara vad jag måste hela tiden.

Hur går man vidare? Hur fan släpper man taget om någon? 

Jag vill bara vara arg på honom. Arg för att han krossat mitt hjärta. Arg för att bitarna inte går att laga.

Arg. Arg. Arg. Men jag kan inte vara arg på honom, han gjorde ju slut av rätt anledning. 

Hur man nu kan göra slut av rätt anledning. Men jag vet att det är rätt för honom. och det är ju bra.

Men jag kan inte hitta alla jävla bitar av mitt hjärta, känns som mer än halva saknas. 

Känner mig tom. Likgiltig. Ledsen. Vägde 59.1 imorse. So I'm going down. Inte ens det känns bra.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sist jag skrev så berättade jag att jag nyligen fått veta att en släkting var döende i en sjukdom. En person som alltid varit en stor del av mitt liv och min uppväxt. En perso som alltid stöttat mig.   På lördag är det en vecka sen hon gick bor...

Godkväll Update sen senast: Fyllt 25, flyttat hemifrån. Det var det.   Alltså jag visste ju att den här dagen skulle komma. När jag skulle inse att jag inte betyder någonting för A. Det är klart jag visste att dagen skulle komma. Men någonstans...

Senaste gången jag skrev var den 13 maj 2015 Nu är det den 16 januari 2016   Jag trodde ingen läste det jag skrev, men ändå har jag fått två kommentarer om varför jag inte skriver. Svaret är egentligen simpelt. Jag har inte haft något att skr...

Suttit i snart två timmar i soffan utan att ta tag i mitt livDet är ju knappast så att jag inte har någonting att göra nu Jag har bara ingen lust   Ingen motivation. Ingen inspiration.   Borde skriva klart diskussionsdelen i min c-uppsats, ...

  Jag är inte perfekt. Jag är egentligen rätt normal. tror jag. Jag har tidigare under min tid på den här bloggen ändrat väldigt mycket på min historia. Inte om det jag vart med om eller hur jag känt, utan snarare namn och släktrelationer oftast....