Tack för tiderna med dig. Tack för allting du gett mig. Tack för den tiden du gjorde mig glad. Tack för att du har funnits där för mig i situationer som jag inte skulle klarat själv. Tack för att du visat mig att jag har känslor. Tack för att du visade mig hur det var att vara kär.

Jag vet inte hur jag ska säga det. Jag är så glad över att jag träffat dig, över alla våra stunder. Jag är så glad över att du fick mig att känna något mer för någon. Det är därför jag var tvungen att tacka dig för det. Du vet att du alltid kommer finnas inombords. Men jag kan inte sitta och vänta på dig mer. Det är dags för oss att gå vidare. Känslorna försvinner med tiden, eller så blir de starkare. Men just för tillfället blir det ingenting mer. Jag vet inte om jag vill det just nu. Det är inte slutet på våran vänskap, det är bara slutet på att vänta på något mer.

För ingen av oss mår bra av det här. Vi bara bråkar och jag orkar inte bråka med dig mer. Det är inte värt det. Du är värd att hitta den där perfekta tjejen som du verkligen vill ha. Jag är inte hon. Du kanske trodde det ett tag, men det är inte så. Jag kanske aldrig blir henne. Men jag vill att du ska veta att det inte gör någonting. Det är bäst såhär. Jag får vänta på Mr Right, han kommer väl någongång. Men du är inte han. Du kanske kunde blivit, men du är inte han nu.

Det här är mitt avskedsbrev för våran s.k kärlek, Mr X. Jag vill vara din vän, och jag kommer alltid finnas här för dig. Men jag orkar inte vänta medan du velar. Då måste jag få gå vidare med mitt liv. Det är bäst för oss båda. Nu kan vi sluta bråka, vi kan acceptera varandras beslut. Jag vill bara ha dig som vän gubben. Iallafall nu, ett tag. Tills jag vet vad jag verkligen vill. Tills du vet vad du verkligen vill. Det är inte helt slut än, det vet du. Men vi måste gå vidare någon gång. Och den tiden är nu.

jag vet att han aldrig kommer se det här. Men måste skriva det, så jag får ur mig det. Jag kan inte ta det med någon annan än bloggen. Men nu är det adjöss med Mr X. :) det känns både som en lättnad och en sorg. Men han försvinner inte, han finns alltid kvar. Iallafall i hjärtat mitt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sist jag skrev så berättade jag att jag nyligen fått veta att en släkting var döende i en sjukdom. En person som alltid varit en stor del av mitt liv och min uppväxt. En perso som alltid stöttat mig.   På lördag är det en vecka sen hon gick bor...

Godkväll Update sen senast: Fyllt 25, flyttat hemifrån. Det var det.   Alltså jag visste ju att den här dagen skulle komma. När jag skulle inse att jag inte betyder någonting för A. Det är klart jag visste att dagen skulle komma. Men någonstans...

Senaste gången jag skrev var den 13 maj 2015 Nu är det den 16 januari 2016   Jag trodde ingen läste det jag skrev, men ändå har jag fått två kommentarer om varför jag inte skriver. Svaret är egentligen simpelt. Jag har inte haft något att skr...

Suttit i snart två timmar i soffan utan att ta tag i mitt livDet är ju knappast så att jag inte har någonting att göra nu Jag har bara ingen lust   Ingen motivation. Ingen inspiration.   Borde skriva klart diskussionsdelen i min c-uppsats, ...

  Jag är inte perfekt. Jag är egentligen rätt normal. tror jag. Jag har tidigare under min tid på den här bloggen ändrat väldigt mycket på min historia. Inte om det jag vart med om eller hur jag känt, utan snarare namn och släktrelationer oftast....