känner igen känsan. kommer krypande såhär på kvällen. speciellt nu när jag har lagt mig i sängen. vill bara lägga mig ner under täcket och inte komma fram mer. känner hur det bränner i bröstet, och tårarna gör allt för att komma ut ur tårkanalen och rinna ner för kinderna. ilskan att vilja skrika ner i kudden och irritationen när man inser att den kudden man vill skrika i ligger inte längre i sängen utan på golvet. godissuget ökar. det gör ont i bröstet. det är jobbigt att andas. fan. varför är det så jävla jobbigt att andas? varför ska det va så jävla svårt? det är någoting man gör hela tiden. SKÄRP DIG FÖR FAN LIS! andas normalt. sluta gråt som en jävla barnunge.

men jag tänker ligga under täcket. jag tänker låta tårarna rinna. jag tänker inte andas normalt. för jag orkar inte just nu. det är så tomt här. inom mig. svart hål.

det är inte ångest

det är värre

... det är PMS

(det gick bra hos hudläkarn. nöjd med behandligen, kommer uppdatera mer sen..)

skäms över vikten eftersom jag verkligen ville ner mer, 60.6 överlever man väl. imorgon får jag ju träna igen. idag blir det hudläkare efter jobbet för psoriasisen. skönt. äntligen tar jag tag i det på riktigt. då kanske jag kan få bort en del iallafall för stunden. håll tummarna för mig i eftermiddag