"du får väl ta o komma upp till stockholm så har du något att göra när du inte jobbar, haha"

 " haha jo, och det tycker jag att vi får planera in snart :)"

okej.. jag har inte gett upp. han hör ju av sig igen nu. fast, det kan ju va så att jag tolkar det fel? han kanske bara sa så för att jag sa så? bara för att få tyst på mig lixom? eller så vill han träffas. jag vet inte. hur vet man? han jobbar inte hemma i två veckor.. sen kanske? åh vad glad jag skulle vara då. det är väl typ kristihimmelsfärd (?) 14 maj? vilket betyder långhelg och ledigt från skola.. eller?

alltså.. tro det eller ej. men jag är jätteglad. rätt ofta just nu. utan anledning. igår satt jag typ och skrattade när jag var själv. är det normalt? fast.. jag tycker inte att jag är normal? för om jag vore normal, borde jag inte vara nöjd med det jag har då? det är jag ju inte. jag hatar min kropp. jag hatar min vardag. jag hatar mitt självhat.

men.. jag har vart ute och gått VARJE dag sen förra lördagen, 30-80 minuters promenader. 61.5kg stod det på vågen imorse. och då har jag ändå typ levt på godis. men imorgon är det slut på allt. jag ska träna och bli smal till studenten. 47 dagar kvar typ. och då ska jag iallafall vara på 5*. huvudsaken är att det syns. att ansiktet blir mindre och låren. o gärna armarna. och magen. ja, ni vet. allt? haha.