Jättedålig kväll och natt. Har sovit dåligt och drömt alldeles för bra saker. för bra för att vara sant. och det är ju inte sant, så därför var det väl för bra. gav upp med att försöka somna om och ska göra mig redo för jobbet istället.

Morgonvikt: 60.4kg

lite bättre start på morgonen iallafall

just nu vill jag bara skrika. skrika, sparka, slå, gråta. jag är så arg och ledsen och trött. varför skulle jag få psorasis? som att jag inte haft nog med finnar, fett och liknande i mina dagar. nej, klart som fan jag ska få psoriasis också. jag har aldrig vågar leva fullt ut pga olika anledningar i livet, det kommer alltid någonting i vägen. det spelar ingen roll vad jag än gör - det är inte meningen att jag ska få ett bra liv.

vad har jag gjort för att förtjäna det här? jag har alltid kämpat i skolan med bra betyg, aldrig skolkat, aldrig knarkat, aldrig gått hem med någon okänd kille. jag har aldrig varit en rebell mot mina föräldrar. jag har aldrig varit tillsammans med någon seriöst så att det varit officiellt. visst jag har rökt cigaretter och jag har druckit alkohol. men det har väl de flesta tonåringar? jag var 15 år när jag drack första gången, förlorade oskulden när jag var 16. första tatueringen och piercingen kom när jag var 18. jag började inte tidigt med någonting.

jag har ett jobb jag går till varje dag, jag kämpar med körkortet, jag kämpar med att få allting att fungera. men nu har jag bara lust att ge upp. jag orkar inte kämpa mer. för jag får bara skit tillbaka. jag får aldrig någon njutning i livet. jag får hudproblem. jag får killproblem. jag får bara problem.

vart är lyckan alla pratar om? att hitta någon som får det att pirra i magen - jag fann en som inte kunde älska mig när jag försökte för att han var "fucked up" i huvuet. jag försökte gå vidare och träffade min drömmis som jag mycket väl skulle kunna älska - men han ville inte satsa för jag bor på fel sida av landet och distansförhållanden är inte sunt. (fine, sant, men jag saknar..)

jag kommer aldrig glömma sekunden Mr X sa "jag kan inte starta något med dig för tänk om jag träffar någon snyggare. då kommer jag inte kunna hålla händerna borta" .. Säger man så till en tjej man sagt att man älskar? Till en tjej som var som en jävla diskhandske som fanns där som en barbara när han ville knulla?

när får jag se den är positiva  lyckliga delen av livet som alla säger finns, som jag bara fått smakprov av. när får jag känna att jag duger. känna att jag verkligen är omtyckt. nu är jag bara fläckig, och äcklig. smutsig.

och oavsett vad som händer kommer jag aldrig få se en där lyckan, jag kommer alltid vara den fula tjocka kompisen. som ingen vill ha. bara en kompis. medan mina vänner hittar kille efter kille så står jag brevid. ingen vill ha mig. för jag är äcklig.

aldrig nöjd sjöng Veronica Maggio

Aldrig tillräcklig verkar vara mitt tema i livet.

Aldrig tillräcklig..

60.6kg idag med, trots att jag åt godis och drack läsk medan det inte blev någon träning. Så ska jag skärpa mig idag så blire lite minus på vågen imorgon. Ja. Bra.

även om du aldrig kommer få se det här, även om du redan vet det här så ska du veta BV att utan dig hade jag inte varit någonting idag. du har varit med och format den här personen som blivit mig. du och jag har växt upp tillsammas, delat skratt, svett, blod och tårar. tack för att du bara är du och för att jag mår så bra när jag är med dig. även om vi bara ligger i en säng och skrattar. jag trivs att umgås med dig. jag älskar att du fått tillbaka livsgnistan du alltid haft. tack för att du låter mig vara mig. att du tycker om mig trots att jag är fet, ful och har psoriasis. tack för att du stöttar mig i allt jag gör. 

som jag tidigare sa: utan dig vore jag ingen alls.  

jag älskar dig världens  finaste bästa vän

känner mig rätt uppgiven. förstörd. förlorad. vill vara ensam men orkar inte vara ensam. så en BV kommer hit, med godis och antagligen en film. kanske det jag behöver. jag vet inte.

 everyone tells me to listen to my heart,  but what happens when even my heart doesn't know the answer?

Besviken. Som fan. 60.6kg Hur kunde simningen inte göra minus? Vafan har hänt? 0.7 ifrån att va nere på 59.9 Men om man kan räkna så visste man det. Har 9dagar på mig. Mycket siffror här. Måste fixa det här. Hur ska jag fixa det? Fanfanfan. Har mens snart också. Måndag äre väl. Då blire inte lättare.

Fan.

40 minuter simning. Låg nyss och tänkte på hur jag tydligt jag minns E's och min första kyss, men jag minns inte någon annan på samma sätt. Jag minns tydligt. Trots att det var på en krog. Jag minns musiken, ljuset, drinkarna, soffan, handen. Åh. Vad jag minns. Jag vill alltid minnas det. Finaste första kyssen. Med den finaste killen. Men ingenting för mig. Ingenting att bry sig om. Jag hatar att jag träffade honom i den perioden i mitt liv som jag gjorde. Då hade det kanske funkat. Eller snarare i HANS liv. Nu är jag ett avslutat kapitel och det kommer finnas någon där för honom, som inte är jag. Jag önskar vi kunde skriva om vår historia, och ändra den så du var redo för mig.

  

Svammel svammel babbel babbel, go'natt för fan.

Precis ätit middag så nu är jag proppmätt. Ska möta kompisen runt 18.30 och gå och simma, sen blir det hem och hoppa i sängen. Ensam. Men har nästan fixat ett ligg till min födelsedag. Greatness. Bort med E, bort med att han var den enda under 2010. Inget bestämt, men det ordnar sig. Fan, 10 dagar tills jag fyller 20. Helt jävla galet. Nu ska jag göra mig i ordning inför simningen. PUSS