jag vet inte vad som känns bäst: att inte smsa E eller att göra det?

För jag vet att när jag smsar så får jag svar, han är gullig och allt känns bra. men så fort jag inte smsar gör inte han heller det. förut kunde jag få små sms, även om det bara stod "vad gör du?" så var det ändå ett sms från honom. nu får jag inte sånt längre.

jag tänkte inte rabbla upp "jag är inte värd det" osv, för det har jag gjort så många gånger. men jag tror inte att Gud vill att jag ska träffa någon jag tycker om. är jag för krävande? var avståndet för jobbigt? varför slutade han helt plötsligt prata med mig?  var jag inte värd det?

det är väl nu jag borde inse. fatta. förstå. han vill inte prata med mig, för då skulle han hört av sig. han sitter inte och väntar på ett sms varje dag som jag gör. han bryr sig helt enkelt inte. för han har det bra ändå. jag var bara en liten period av hans liv, han minns det säkert knappt medan jag ältar dag ut och dag in vad jag gjort för fel. vad jag kunde gjort annorlunda för att han skulle tycka om mig.

jag minns så tydligt när vi låg i hans säng, hur han viskade sötnos i mörkret och jag kunde inte sluta le. hände det verkligen mig? låg någon, som var nykter, i en säng, brevid mig och kallade mig sötnos? varför tog jag inte vara på tiden bättre? det kan ha varit den finaste tiden jag haft. den bästa. varför kysste jag inte honom en extra gång innan han försvann? varför lät jag allt rinna ut i sanden? varför slutade han höra av sig?

jag är så trött på att överanalysera allt. att jag minns allt. jag önskar att det bara gick över. att jag inte höll fast så jävla hårt i allt som jag tycker om. att jag bara var en sån som kunde ge upp hur lätt som helst, gå vidare utan att bry mig. men jag kan inte. jag saknar honom. han bryr sig inte längre.

en sak jag lärde mig var iallafall: people always leave.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sist jag skrev så berättade jag att jag nyligen fått veta att en släkting var döende i en sjukdom. En person som alltid varit en stor del av mitt liv och min uppväxt. En perso som alltid stöttat mig.   På lördag är det en vecka sen hon gick bor...

Godkväll Update sen senast: Fyllt 25, flyttat hemifrån. Det var det.   Alltså jag visste ju att den här dagen skulle komma. När jag skulle inse att jag inte betyder någonting för A. Det är klart jag visste att dagen skulle komma. Men någonstans...

Senaste gången jag skrev var den 13 maj 2015 Nu är det den 16 januari 2016   Jag trodde ingen läste det jag skrev, men ändå har jag fått två kommentarer om varför jag inte skriver. Svaret är egentligen simpelt. Jag har inte haft något att skr...

Suttit i snart två timmar i soffan utan att ta tag i mitt livDet är ju knappast så att jag inte har någonting att göra nu Jag har bara ingen lust   Ingen motivation. Ingen inspiration.   Borde skriva klart diskussionsdelen i min c-uppsats, ...

  Jag är inte perfekt. Jag är egentligen rätt normal. tror jag. Jag har tidigare under min tid på den här bloggen ändrat väldigt mycket på min historia. Inte om det jag vart med om eller hur jag känt, utan snarare namn och släktrelationer oftast....